Projektet föddes ur egna erfarenheter från designbranschen där ordet urbant kommit att användas i allt högre utsträckning när produkter marknadsförts. Att ordet urbant är så värdeladdat så att det kan beskriva en produkt i sig, gjorde mig nyfiken på vad motsatsen kan innebära. När produkter skapas med fokus på och inspiration av urbana miljöer och människor, så uppfyller de produkterna i första hand urbana behov. Hur är och ser i så fall en rural produkt ut?
Projektet är ett normkritiskt projekt utifrån urban norm och territoriell maktordning. Det ifrågasätter hur det skapande mediet, i det här fallet design, med- och återskapar det urbana som den självklara utgångspunkten för det önskvärda och moderna.
Centralorten skapades speciellt till utställningen Mitt Ibland, en ambulerande utställning sommaren 2016 arrangerad av Unga På landsbygden. Senare visades utställningen även på Designcentrum i Jämtland.
I verket försöker jag vända på perspektiven och utgår ifrån det som kan tillhöra den rurala livsstilen, och låta det stå modell för inspiration, form och funktion. Genom att utgå från en centralort där jag tidigare bott, ville jag visualisera en del av den kultur, de behov och livsmönster som är kopplat till den platsen.
Som en del av processen fördes samtal med ett antal av ortens invånare kring ämnen som kläder, framtid och identitet kopplat till platsen. Även bilder som togs under flera dagar i centrum, kring betydelsefulla platser så som macken, mataffären, bageriet, skolan och busshållplatsen kom att bli en viktig del av processen.
Ett klädesplagg stack ut i bildmaterialet och fick stå som arketyp för slutprodukten, då många människor i den här centralorten använder det som vardagsplagg. Resultatet är en tolkning varseljackan, en arbetsjacka för grovarbete, karekterististk med stark neon färg och reflexer.